Idag var Ebba alldeles upprymd när jag hämtade henne efter skolan:)

Det var bestämt att Thomas skulle ta med henne hem till farmor och farfar. Ebba och farmor har alltid haft något speciellt ihop.

Thea däremot är farfars tjej:)

Oturligt nog behövde vi besiktiga bilen och hade fått en tid idag. Så detta behövdes göras först, vilket inte var med i Ebbas planering = utbrott!

Nä, jag måste nog försöka komma iväg på någon kurs om autism/Adhd snart, så jag får lite mer inblick i hennes tänk.

Jag vet ju att det blir galet om man ändrar planerna, men ibland är det svårt att ha stenkoll på allt som skall hända, och i vilken ordning saker sker. Livet blir fruktansvärt inrutat, och ibland oerhört tråkigt, för oss andra.

Tänkte fortsätta berätta hur det var när Ebba var liten.

Nu har jag kommit fram till när hon var ca 4 mån.

Vi var på någon träff på BVC, och alla de andra barnen var så duktiga och kunde gripa tag i saker, alla utom Ebba…

Men när hon var 4 1/2 månad började hon att vända sig när hon låg på golvet. Och antagligen var hon rastlös redan då, för hon rullade runt överallt på golven sedan:)

Vi började gå till öppna förskolan. Jag har en bekant som var där med sin pojke, han var så duktig på att sitta, tidigt. Rak i ryggen som en fura.

Ebba hade liksom ingen ryggrad, det fanns ingen stabilitet över huvudtaget och hon kanade liksom bara ner till liggande. Detta tyckte jag var mycket märkligt?

När Ebba var 6 månader vägde hon 5400 gr, och var 61 cm.

Då började detta med kläderna. jag försökte få på och hon av.

Detta elände har sedan fortsatt…. strumporna måste sitta på ett speciellt sätt, annars kan vi hålla på hur många gånger som helst.

En period kunde hon bara ha velor byxor, allt annat skavde, lappar i kläder har var bekymmer, mm mm.

Än idag skäller hon på Thomas för hon anser att han inte kan ta på henne strumporna”rätt”, det är tydligen bara jag som vet hur de skall sitta. Även om han hundra gånger sagt att, visa mig då så jag lär mig, men har hon bestämt sig så har hon.

Det är oerhört tidskrävande detta, på och av med kläder hela tiden.

Från det att vi fick Ebba tills hon var ca 3, jobbade Thomas själv som assistent. Och som det är med ett sådant jobb, är det inte 7-16 som gäller i arbetstid.

Thomas såg inte så mycket av henne på dagarna, och saker som jag berättade var han ju inte själv med och upplevde.

Jag fick vid ett flertal tillfällen, kasta in ungen i bilen. För jag trodde att hon fått något i halsen.

Jag såg hur hon kämpade med att få luft, försökte svälja, och kräkas, fast det liksom var stopp!

Jag fick ju verkligen panik och stod där och visste inte om jag skulle ringa ambulans, eller vad jag skulle ta mig till?

Åkte iallafall ner till sjukhuset och rusade in med ungen på armen. Men såklart hittade de ju inget i halsen, och hon kunde andas när vi väl var där.

Tillslut trodde de väl att jag bara var en nojjig mamma.

Med facit i handen så gissar jag att detta var reflux. De allra flesta av de som har Cdls, behandlas ju för detta.

Magmunnen stänger inte riktigt och det blir halsbränna och kräkningar.

Jag vet ju själv hur det blir om man får sura uppstötningar, att det blir svårt att svälja.

Detta fick vi ju inte klart för oss förren långt senare, när Ebba vaknade och frågade efter mjölk, minst 10 ggr / natt.

Vi var hos läkaren igen, för jag trodde hon fått diabetes. Vilket hon inte hade.

Kommer faktiskt inte riktigt ihåg när vi kom fram till detta, men sedan hon behandlats med Losec morgon och kväll mår hon så mycket bättre. Det händer ju fortfarande att hon besväras, men inte alls lika illa.

Hon har vid 2 tillfällen gjort en sk 24 timmars Ph mätning.

Det var första gången Ebba fick uppleva en riktig fylla. För att de inte skall komma ihåg så mycket av händelsen när de stoppar ner en elektrod via näsan ner till magmunnen. Brukar de ge barnen Dormikum, vilket gör att de blir helt ”groggy”, vissa blir glada andra kan oxå få ”sned tändning”.

Ebba skrattade och drog ramsan om ”5 små apor som hoppade i sängen” och skrattade som hon aldrig gjort tidigare:)

Sedan kopplar man sladden till en dosa som registrerar Ph värdet. Man får gå med en liten axelväsa som spelar in hela förloppet.

Hon var så duktig när hon gick där med tejp i halva ansiktet och sin lilla väska:)

Tyckte hon var lite väl ung för sin första fylla, men nu hoppas jag det dröjer läääänge tills nästa gång:)