Då hoppas jag att jag gjorde sjuksköterskan som vi träffade häromdagen, glad idag:)
Han ringde upp idag för att meddela att vi skall höja dosen på Ebbas epilepsi medicin, efter att an konsulterat med läkaren.
Eftersom hon fortfarande har sina frånvaroattacker, fast inte så ofta så klart. Så tyckte de att det var läge att höja dosen.
Nu får vi hålla kolla på hårfärgen bara, eftersom de grå stråna kommer som en biverkan av just den medicinen.
Jag sa till honom att nu blir det lite personligt, men jag blev så varm i hjärtat när du var så goo mot Ebba häromdagen.
Han blev nog lite ställd…och sa: Ja, jag jobbar ju med barn så jag försöker, och sedan är hon ju så söt:)
Jag sa oxå att jag tyckte han behövde höra det. Kan tänka mig att det nog mest blir gnäll från griniga föräldrar, som han får till sig i vanliga fall.
Jag och Thomas har pratat om detta och vi brukar försöka säga till de läkare och sköterskor som vi träffar på med Ebba, som kan ”ta henne på rätt sätt”. Det är inte alla som har som är så försiktiga och tålmodiga. Hon väljer ut sina favoriter.
Vid de allra flesta gånger vi är på besök inom vården, och det är någon undersökning som skall göras. Tror de som inte tidigare träffat Ebba att, jo men vi förklarar här hur det går till så går det bra.
NEJ, det gör det inte. Hon låser sig och blir helt blockerad, det går inte att nå henne.
-Hämta en sköterska till säger jag, så gör vi pinan så kort som möjligt, Jag sitter och låser hennes armar och ben. När hon var mindre mådde jag så psykiskt dåligt av det här, nu har jag ju ”blivit van”.
Sedan får en sköterska hjälpa till att hålla i de , ändå klaxande armar och ben, medan den 2:a får göra själva undersökningen.
Sist vi var på ögonmottagningen skulle de ge henne droppar.
Lyck till, tänkte jag. De började att babbla om hur det skulle göra, skit i det, hämta förstärkning. Och denna lilla krake som inte väger många kilo, är så otroligt stark. Så när väl dropparna kommit i var hon ju riktigt förbannad.
Slängde sig på golvet, låg där på magen en stund. Sedan drog hon av sig skorna…..
Allt jag hann att säga var, DUCKA!