Men alltså fattar ni hur oskönt det är, att man måste gå upp, när man precis somnat till vid läggningen av ett barn. 

Man går upp ur sängen och tror att linserna förvandlats till 2 torra oblat i ögonen. Ja ja det är inget som inte en skvätt linsvätska råder bot på.

Ååå. när Filip var liten ”sov jag runt” ibland när jag nattat honom. Kommer ihåg känslan när man gick upp av att få sovit ut.

Ha ha, ja det kan man ju drömma om nuförtiden.

Förresten, har ni sett någon film med tecknad Barbie? GÖR INTE DET, de är så fruktansvärt dåliga. Thea hon håller på att plåga oss med dessa varje kväll. 

Men jag får tänka som mamma gjorde när jag var yngre och hade ”mina faser” i livet:

-Ja du Ulrika, det går över. Och hon hade rätt! Så det är väl bara att bita ihop helt enkelt:)

Sedan får vi väl berätta att vi fått tillökning i familjen.

Efter att jag och Ebba varit med docktokiga Moster Iss (som Ebba kallar henne och som hon har som virad runt lillfingret), på Torp. Så av någon händelse (?) gick vi till leksaksaffären där Ebba direkt styrde kosan mot dockhyllan och vips hade hon blivit lovad en ny ”bebis”.

Så för att inte orättvisan skulle bli alltför stor, fick jag införskaffa en paket med några Barbies till Thea.

Ebba sken som en sol och höll på att skratta hysteriskt, när den nya familjemedlemmen fick igång poweknappen, och började skratta, gråta, krypa och gå om man häll den i händerna. Så URSÄKTA alla ni andra 14, eller vad ni nu är, nu kommer ni troligtvis vara ”brädade” allihop den närmsta tiden, Sorry.

Det var förresten en expedit som drog en lättnandens suck idag när hon insåg, att den ”unge” jag hade inklämd under armen bara var just en docka:

-Tyckte väl att du bar ungen lite väl nonchit, sa hon. Det ser väl lite skumt ut när vi vuxna får gå och bära på dem. De skall ju absolut med, men själv orkar hon ju inte släpa på dem.

Jag tackar ödmjukast för alla gooa kommentarer jag fått om bloggen, det värmer:)

Dessutom är det kul att ni skriver lite. TACK!