Vi önskar alla en riktigt god jul:)
Själva fick vi ju för några dagar sedan ta beslutet om hur vi skulle göra med dopparedagen.
Vi firar julen med respektive sida släkten varannat år. I år var planen att vi skulle fira med Thomas familj.
Men eftersom Ebba inte varit kry tog vi beslutet att vi skulle hålla oss hemma.
Det var med facit i handen ett bra beslut eftersom min magkänsla sa att det var dax att åka till Näl med Ebba, i fredags, för att få dropp.
Vi hade ju kört shift här i 2 dygn med att försöka få i Ebba vätskeersättning, men hon fick ju inte behålla något.
Så när vi kom till Näl via akuten, så mätte de urinmägnden och blåsan var mycket riktigt tom.
Så det blev inläggning och, för Ebba dundermedicinen, dropp. Det enda som var kass var väl att ”nålen” satt lite känsligt till, så droppapparaten pep hela tiden. Varje gång den stoppar måste man ju larma på klockan. Så det var så jag skämdes, för personalen hann knappt lämna rummet så började den igen. Jag var helt slut när vi kom hem igår kväll.
Det hade blivit många nätter med dålig sömn.
Igår på dagen kom en sköterska och meddelade att de hade kommit tomtar till lekterapin. Så Ebba fick låna en rullstol och efter en del övertalning och lovord om att vi skulle gå därifrån om det inte funkade för henne, fick jag iallafall övertalat henne att gå dit och titta.
Men hon hann inte mer än skymta tomten innan hon fick panik och vi fick gå därifrån. Jag försökte få henne att vi skulle kunna kolla lite på avstånd. Men hon började hyperventilera och jag ville ju inte att hon skulle bli så stressad så hon kräktes, så det vara bara att gå tillbaka till avdelningen.
Senare på dagen när hon hade blivit lite piggare började hon köra runt i rummet med rullstolen, och hela tiden tjatade hon om:
-Det är gött på BP! Det är gött på BP!
Jag vet inte varifrån vi har fått uttrycket, men vi säger väl rätt som det är:
-Gött mos på BP, och detta har hon gjort sin egen tolkning av.
Så när det började luta åt att åka hem. Säger sköterskan att jag tar ”nålen” det sista jag gör, annars skall du se att hon ser till att kräkas.
Ja, de börjar att känna den ungen de oxå:)
Så idag har det såklart varit pirrigt.
Men vilken underbart lugn och avslappnad julafton vi haft.
Det blev lite paketöppning direkt på morgonen, av de som låg under granen. Sedan var jag och Ebba ute och skottade.
Sedan åt vi och efter det hade vi då meddelat Tomten att han skulle ställa säcken med paketen utanför dörren.
Så det blev en knackning på dörren och vi hämtade in sakerna. Så i morgon måste vi ut och prova barnens nya snowracers.
För att bota Ebbas tomteskräck tills nästa år kom hon själv på en plan vid läggdags.
Vi köper en tomtemask, som jag kan titta på i några dagar för att vänja mig, och om det inte går så säljer vi den:)