Thomas sa en sådan rolig sak en morgon när Ebba var sjuk.
Ja vi har ju gäster med gester här varje morgon:)
Ni skulle se hennes kroppsspråk särskilt när hon är sjuk. Då har hon ju extra svårt att hitta orden.
Helst skall vi ju stå i givakt redan innan snuvan, eller kräkningarna kommer. Hon är ju så otroligt känslig, så något så enkelt som lite snuva blir oerhört jobbigt och ångestframkallande för henne.
Nu har vi ju äntligen kommit på det här med att rulla ihop en kompress som vi dränker in. Sedan måste vi kolla åt ett annat håll och köra den gamla hederliga ”du vågar inte” ramsan.
Trånga tårkanaler är ju oxå något som ingår i syndromet och det leder ju till att många får otaliga ögoninfektioner.
Jag höll på att bli tokig på läkaren på vårdcentralen som inte förstod hur jävla jobbigt det är att få idet i ögonen. Vid ett antal tillfällen har vi fått gå in och låna grannfrun, eftersom vi inte fixar att få i det på 2 vuxna.
Doktorn visade Ebba att det är BARA att dra lite här under ögat och lägga i salvan/dropparna.
-Lätt för han att säga, tyckte Thomas, han har ju redan stora påsar under ögonen.
Damen är ju även överrörlig i lederna, så när snuvan rinner, eller hon är förbannad….spänner hon benen så knäskålarna trycks bakåt och hon blir som en pilbåge i benen. Det ser helt galet ut:)
Idag var det bestämt att hon skulle duscha efter frukost. Hon är ju makalös på att försöka förhala och förhandla. Allt för att slippa hårtvätten.
Så jag fick själv klä av mig och hoppa in i duschen för att få det gjort. Hon hatar ju verkligen allt som känns klibbigt på kroppen, från tvål till salvor.
Så hon var så ARG när jag lugn och noggrant masserade in schampot. Hon skulle minsann dra mig i tutten om jag inte slutade att försöka skölja ur.
Men jag undrar vad det är som gör att hon verkligen inte får luft. Det är ju som om andningen slås ut på något sätt. Det är ju hemskt men vad skall man göra, det är ju bara att stänga av sina känslor och få det gjort……
Efteråt var hon vansinnig och skrek att det var allt sista gången hon duschade!
Det märks att Ebba inte riktigt ”är på banan” ännu. Vi skulle till pulkabacken men jag fick dra henne dit och uppför backen efter varje åk, hon orkade inte gå.
Senare på eftermiddagen bad hon om att få gå och vila, det händer ju aldrig annars. Så lite matt är hon allt.
Här kommer adressen till den nya bloggsidan, det är här den kommer att stanna nu:)
Allt är inte överflyttat men det kommer efter hand.
Jag hoppas att det blir lättare för er att lämna kommentarer på sidan, det är vad jag hoppas på iallafall:)
http://www.husetjohnblundglomde.se/