Det är vad Thomas kallar mig ibland:)
Idag har vi haft ett par underbara timmar, UTAN barn.
Ebba körde vi till sin underbara ”extrafamilj” (assistenten) och min ena syster hämtade Thea på en utflykt.
Kan säga att det händer inte allt för ofta, plötsligt kan man prata färdigt en hel mening utan att bli avbruten, eller att man råkat säga något”opassande” ord som gör att Ebba blir stressad och får panik.
Men varsin färdigköpt sallad, satte vi oss i varsin ände på soffan och kollade på en hel film, sådär som jag hört att vanliga människor gör ibland.
Men när filmen var slut var jag ju såklart rastlös, så då var det dax att fortsätta riva ner tapeterna i vardagsrummet.
En annan sak som inte går att gör när Ebba är hemma.
Som att få för sig att flytta en möbel tex……ungen får fullständigt panik! Gud vad jag skulle vilja veta hur hennes lilla hjärna där inne fungerar. Varför blir det sådant kaos?
Det är i dessa lägen Thomas kallar mig för manointensiv, när man egentligen borde ta det lugnt och bara vara. Kanske vi har kommit på en het ny diagnos?
Tack Helene. Bra att få lite åsikter, så här i början….
Tror oxå att jag lider av det ibland…sen kan jag va raka motsatsen…..
dubbla personligheter?!
Jättebra bloggstart, ert liv är intressant och spännande att läsa om…
men inte ett lätt liv att leva!
Kramar på er <3