Ja Ok, jag var lite busig igår och hoppade över bloggandet:)
Gårdagen började med att Ebba gjorde febrila försök att få upp mig när kl var 05,30.
Som hon brukar så tände/släckte hon taklampan en massa gånger, hoppade i sängen, gapade och skrek. Men tillslut kom Thomas på att hon gillar ju att höra om de små barnen på förskolan, så han fick helt enkelt sätta igång att leka att hon var en liten plutt som skulle till dagis.
Då äntligen fick jag min sovmorgon:)
Kl 09,00 kom de och sjöng och gav mig paket och frukost på sängen. Jättemysigt!
Jag fick ett par tofflor till mina frusna fötter.
Sedan var Ebba med sin gooa assistent. De hade varit och köpt en födelsedags och en farsdags present, som uppskattades båda 2.
Mamma kom hit och lagade en god fisksoppa, och Thea fick baka pepparkakor med sin vuxna kusin och kusinbarn.
När vi senare samlat ihop flocken, och även tagit med oss barnens kusinbarn, åkte vi vidare till grannstaden och hälsade på en familj som oxå har barn med särskilda behov.
Även om mycket skiljer sig så är det ändå samma tänk, det är så skönt!
De meddelade att de hade pumpor utanför huset, hur de såg ut och om det var Ok att de stod där när vi kom.
Vem annars tänker på sådant?
Det är så underbart att bara få sitta och babbla i timmar och ungarna röjer järnet och det är Ok!
När vi åkte hem hann Ebba att somna i bilen, och hon vaknade när vi bar in henne. PANIK såklart.
Hon sprang ut genom dörren utan strumpor och skor och hoppade in i bilen och satt och skrek. Hon fick åka med och parkera bilen på vår plats. Tänk vad mycket lättare det varit om vi haft parkeringen på tomten…….
Kusinbarnet fick agera lite extra mamma, och då är hon 1/2 år yngre än Ebba. Hon sov över här och de delade på bäddsoffan. Det är så gulligt att se när andra barn är hjälpsamma och stöttar henne.
Idag har vi först firat Thomas på fars dag. Sedan åkte jag vidare till min pappa.
Han har ju alzheimers och har inget tal kvar. Han kan få fram enstaka ord, annars låter det mest som ett litet barn som försöker att prata. Ma ma de de de…..
Han började iallafall gråta när jag kom, så något känner han ju igen. Innan jag skulle gå, slog han och svor åt ”de han ser” som tydligen inte är snälla alls. Jag höll på att åka på en rejäl smäll, men hann att hoppa undan. Stackars pappa<3
På Em tog Thomas med sig tjejerna och åkte till sina föräldrar.
Jag var hemma själv, gick ut med hunden och larmade på huset.
Thomas brukar skoja om att jag alltid tar hem hantverkare när han inte är hemma. Men idag ringde jag och meddelade att eftersom det var söndag, såg Filip till att jag fick hem en väktare i stället…..
Han hade gått in utan att ha en aning om att jag larmat, he he…..